Finns det nått roligare än när barnet har kommit in i värsta trotsperioden?? Det måste ju bara vara helt underbart att ha en kille som skriker och grinar hela tiden, fast nu tar jag i mellan åt är han hur gooo som helst och det väger ju faktiskt upp det hela. För det mesta springer han dessutom omkring och retas med Leo och han är ju inte riktigt frisk ännu, så han bara gråter och gråter!
Men ibland så tryter tålamodet. Nu har jag dock samlat ihop lite nytt tålamod :)
Tur att jag får bygg upp nytt tålamod ikväll när det vankas en capriccosarulle för mig och vanlig pizza till barnen och vad Stefan valt det vet ju inte jag :)
Måste bara skryta lite om hur duktigt barn jag har, som tar sin penicillin utan bråk, han gapar när jag kommer med sprutan och sväljer sen ner allt utan problem även om han grimaserar lite lätt efteråt. Men så duktig har jag aldrig varit med om att något barn varit tidigare, i alla fall inte vad jag vet!
Nä dags att gå och duka fram tallrikar och glas på bordet och hoppas på att älsklingen är hemma snart
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar